Lite vintergnäll på landet med höga fjäll.
Tjenare
Jag har tänkt på en sak, vad vi hela tiden ska ta åt oss äran för det vi gör och att vi alltid håsar upp våra framgångar.
Om någon man känner har gjort någonting bra, ja då är man noga med att berätta att man faktiskt känner den personen. Att man känner personen väldigt bra till och med, kanske går så långt och säger att man är goda vänner. Ännu värre är det ju om någon från ens stad eller region vinner något pris på teve i någon gala eller liknande, genast ska hela familjen samlas framför teven, "hon är ju från Värmland!!" Ja visst är hon det, men vi har ju aldrig sett människan förut, vi känner henne ju inte ens? "Ja men hon är ju härifrån trakterna!!" Ja visst, och vi kunde lika gärna ha bott i Småland, och då hade man inte brytt sig för fem öre... Men visst blir man lite stolt ändå? Bara för att man råkar bo i samma stad eller vad det nu är... Som sagt, vi ska alltid ta åt oss av äran och vill ha en varsin, om än liten, bit av kakan. Det är typiskt svenskt enligt min åsikt.
Jag har även ett internationellt exempel. När Sverige vinner VM-guld i innebandy hyllas hjältarna och det är riktigt stort. "Vi är bäst i hela världen på innebandy! VM-Guld!!" Ja men grattis... Det kan inte bero på att det är vi själva som uppfunnit sporten på någon fritidsgård för trettio år sedan och att det bara är vi och Finland som behärskar den? Att sporten är helt okänd i länder som USA, Kanada, Kina, och i stort sett i alla länder som inte ligger i norra Europa? Men visst, det är ju naturligtvis otroligt stort att vinna finnkampen, eller förlåt - VM.
Den dagen Sverige tar VM-guld i t.ex. fotboll, då är det stort och mäktigt på riktigt. Sverige är ett väldigt litet land, och har inte haft några större framgångar internationellt på länge. Fotbollskulturen här är inte lika stor som den är i England, Spanien, Italien, Brasilien, Tyskland osv osv. Vi har färre spelare att välja på helt enkelt. Och om inte Zlatan presterar på topp och gör 3 mål per landslagsmatch så kommer vi inte vinna något VM-guld. Tyvärr. Konkurrensen i fotbollsvärlden är enormt mycket större än i innebandyn. Fotboll är en världssport, innebandyn har en bit kvar till det. Med detta vill jag inte säga att det aldrig kommer bli så, för innebandyn i sig växer i enorm takt. Men vänta med den överdrivna stoltheten tills den dagen då HELA världen är med i VM, då har vi något att vara stolta över.
Mer gnäll kommer, var så säker.
Livets spel
Tjenare
Har ni tänkt på vilket spel hela samhället är? Allt går ut på att få en viss status och att bli omtyckt - och att passa in.
Det börjar ju redan i skolan, där det gäller att skaffa sig en bra utbildning och bra betyg vilket ger dig bättre eller sämre meriter. Meriter som ska passa in i jobbpusslet, där just din pusselbit ska se bra och intressant, men ändå ordentlig ut.
Sedan, om du får jobbet, ska du hela tiden prestera bra så att du blir omtyckt och kanske får en finare post inom företaget. Slår du en etta på tärningen går det inte särskilt bra med andra ord...
Utanför jobb och utbildning spelar vi också vardagligen Livets Spel. Allt handlar om att bli accepterad av andra, att bli omtyckt och få en bra status. Man ska ha snygga bilar, fint hus, pengar, stor vänskapskrets, vara snygga osv osv. Det är precis som i poker eller i monopol, bäst kort vinner, eller flest gator hus och hotell vinner. Livets Spel påminner även väldigt mycket om schack, där det gäller att få bort motståndarna och skydda sin kung. Med andra ord tänka på sitt eget bästa och ta chansen innan någon annan tar den.
Vi tränar för att må bra, men även för att känna oss snygga antar jag? Det är många som gör det i alla fall, för att helt enkelt attrahera andra. Hur många tjejer går på fest utan att sminka sig? Ingen jag känner i alla fall, eftersom man "måste" se snygg ut. Om ens utseende lyckas locka till sig någon eventuell partner ska även insidan klicka med partnerns insida. Om så är fallet kanske man lyckas ihop, bildar familj, köper villa, volvo och vovve. Har man vunnit Livets Spel då?
Eller förlorar alla till slut eftersom vi alla kommer dö en vacker dag?
Fler funderingar kommer, var så säker.
Snygg snygg snygg
Tjenare
Jag har tänkt på en grej, nu igen…
Det här med att vara snygg. Hur vet man om man är snygg? Vet dom som är riktigt snygga att dom är det? Spelar dom på det? Mår dom bättre för att dom vet om att dom är snygga? Vad avgör om man är snygg? Handlar det om att man själv ska tycka att man är snygg? Eller handlar det om vad andra tycker? Väldigt svårt att svara på.
Hur vet man om man är snygg eller inte då? Märker man det? Ja, det tror jag att man gör. Lättast att ta reda på sina snygghetsproblem tror jag man har om man är singel dessutom, då är det bara att pröva sig fram helt enkelt.
Men blir man gladare för en komplimang om sitt utseende om man är singel än om man redan har ett förhållande? Jag vet inte riktigt, det tror jag är personligt. Visst, alla mår väl bra av en komplimang, men som ensam tror jag att det lyser upp mera än vad det gör om man redan är länkad med någon.
Dom som är riktigt snygga, som vet om det, tror jag spelar på det och drar nytta av det. Vet man om att man ser bra ut tror jag också att självförtroendet får sig en kick, och är högre än hos en som tvivlar på sitt utseende.
Jag vill avsluta med att försöka definiera vad exakt som avgör om en person är snygg eller inte. Om alla som känner till personen anser att han/hon är snygg, och personen själv i fråga tycker att han/hon är snygg, så borde väl det räknas som snygg? Eller? Vad är viktigast då? Att man själv tycker att man ser bra ut eller att andra tycker att man ser bra ut? Vi påverkas väldigt mycket av vår omgivning, vilket gör att andras åsikter väger tungt. Även om man själv tycker en sak om sig själv, så törs man inte pröva åsikten hos andra då man är rädd att den inte uppskattas. Är det så med snyggheten också? Jag vet inte, och diskussionen kommer nog aldrig ta slut heller.
Men det var bara en liten fundering, ha gärna åsikter och säg vad ni tycker.
Jag kommer tillbaka med något annat vid ett senare tillfälle, var så säker.
Dansband och tårar...
Tjenare
Sverige, visst är det underbart! Inget krig, fin natur och hög levnadsstandard för 99 % av befolkningen, om man jämför med de som har det sämst på planeten. Med andra ord har vi det riktigt bra.
Men det finns allt baksidor med landet lagom också. Inte något som direkt plågar oss, men som absolut irriterar och kliar på ryggen precis på den punkten där vi inte når med händerna. Här kommer något som kliar på min rygg.
Vi svenskar spenderar mycket tid framför teven. Vi kan föra konversationer om det som går på tv, vad vi tycker är bra och inte bra. Och det finns mycket skräp i burken som vi tittar på bara för att, istället för att stänga av och göra något annat.
För det första; dansband. Vad är grejen? SVT har nu dragit igång sin tredje säsong av ”Dansbandskampen”, ett program som tagit alla svenska hjärtan med storm! Eller? NEJ! Dessutom på bästa sändningstid?! Det är musik som inte håller måttet, sämre och sämre s.k. musiker, stel programledare, en grå jury med ointressanta åsikter som mestadels går ut på vad fantastiska alla är. NEJ! Det är inte fantastiskt! Det själ tid! Inte nog med det, tv4 ger sig in i branschen också. Men de förstår att det inte bör sändas på huvudkanalen, men ändå. De har nu premiär på tv4+ för ”Dansbandsbrudar”. Tack, precis vad jag ville ha. ”- Men det finns ju massa människor, och säkerligen på landsbygden, som älskar dansband!” Jaha, men starta då ”Dansbandskanalen” så vi vanliga icke-dansbandare kan välja bort skiten!
Det enda roliga i den här soppan är att det är Peter Settman och tv-bolaget Baluba som startade dansbandskampen. Settman är enligt mig riktigt kul, och Baluba producerade även program som ”Hey Baberiba” som jag också uppskattade…
Det var det.
Något annat som inte får glömmas är tv4:s envisa nyhets- och reklamavbrott mitt i söndagsfilmen. Finns det något mer irriterande? Antagligen inte…
Sen finns det ju de här fantastiskt dåliga reklamfilmerna som är dubbade så grovt att man bara vill gråta. Knallrosa och klara färger, och alltid är det någon sorts rengöringsmedel som man gör reklam för; tvättmedel, fläckborttagningsmedel, tandkräm o.s.v.
Sedan är det ju det här med våra avdankade kändisar som ska lanseras på nytt, för att folk förträngt dem en aning och riktar in sig på det nya och väsentliga. Pernilla Wahlgren dejtar någon hunk som är minst tjugo år yngre än henne, Lill-Babs tar upp sändningstid och berättar om livets svåra stunder och helst ska alla kändisar samlas i samma program och bli bästa vänner och tävla i flest fällda tårar. Då har det gått för långt! Men jag måste faktiskt göra ett undantag, tv4:s ”Så mycket bättre” tycker jag ändå är rätt okej. Jag är till och med beredd att kalla det för bra. Okej, Lill-Babs är med där också, men här finns ändå en mix av yngre och äldre. Petter tycker jag är klockren i det gänget, han är pricken över ”i” och syr ihop det hela måste jag säga. Hans tolkningar på låtarna är också tummen upp!
Dagens inlägg blev lite väl långt kanske, och det skulle även kunna göras mycket längre – med tanke på allt som går på tv…
Tack för att du läste!
Gnällspiken kommer tillbaka, var så säker.
Stenrik?
Tjenare
Vad skulle man göra om man vann på lotto? Ungefär 216 miljoner, rätt in på kontot. Skulle man känna hur tungt bankkortet egentligen var då? Vad skulle man göra med alla pengar?
Jag vet exakt vad jag skulle göra.
Till att börja med skulle jag donera ungefär 50 miljoner till bättre behövande runt om i världen. Sen när jag varit god mot mänskligheten skulle jag sätta igång på riktigt och leva fan helt enkelt.
För det första, jag skulle aldrig någonsin tvätta och återanvända ett par kalsonger eller strumpor igen. Icke! Nej, nya par varje gång! För känslan av att dra på sig ett par helt nya strumpor är svårt att toppa!
För det andra skulle jag köpa sisådär 4-5 bilar, som jag skulle åka runt och glänsa med. Jag skulle även tagit MC-körkort och inhandlat ex antal hojar. Troligen skulle jag även göra som Elvis gjorde. Att prata med en kille som har det lite sämre ställt och fråga om han inte tyckte att det var några snygga motorcyklar jag hade, och vilken han tyckte var snyggast o.s.v. Därefter, när killen sagt vad han tyckte, skulle jag skänkt hojen han pekat ut till honom.
"Ja den är riktigt snygg, du får den grabben. Varsegod!"
För det tredje skulle jag se till att bo riktigt lyxigt. Jag skulle inte ha flera bostäder dock, för hem är hem. Så är det! Däremot skulle jag nog ha ett par sommarhus här och där...
För det fjärde skulle jag investera pengarna i något stort vilket skulle få pengarna att växa ännu mer. Jag skulle anlita någon som har stenkoll på aktier, finanser och alla andra svåra saker som har med ekonomi att göra.
För det femte skulle jag inte tveka på att köpa något. Om jag ville ha det så skulle jag köpa det. Ville jag åka på semester i tre veckor skulle jag göra det. Jag skulle ha det riktigt jävla gött helt enkelt.
Så skulle jag gjort.
Tack för att du läste, även om dagens inlägg blev mer åt drömmarhållet än åt funderarhållet.
Men det kommer i framtiden, var så säker.
Man bör inte smutskasta Gud, om han nu finns. Men spekulera får man.
Tjenare
Finns Gud?
Vem är Gud? - Skaparen.
Skaparen av allt? - Ja.
Okej, vi tar det från början. Enligt min mening så är allt verkligen allt. Vår planet, solsystem, galax universum, allt.
Och det är Gud som skapat det? - Ja.
Okej, Gud skapade allt. Först var där ingenting. Tomt, inget, nada! Sen skapade Gud universum, galaxer, solsystem och planeter? Också la han lite extra krut på vår planet bara för att, eller? Fast vänta. Om det först var ingenting, och sedan började Gud skapa... Vart kom Gud ifrån? Fanns han bara där eller? Vart då där förresten? Och vadå bara fanns där, det fanns ju inget sa vi ju? Det var ju både tomt, inget och nada?! Redan här stöter vi på problem mina vänner.
Sen finns det något som kallas för teodicéproblemet, d.v.s. frågan om Guds existens då det finns ondska och lidande.
Varför finns det krig? Varför dör allt för många i bröstcancer? Varför får miljoner oskyldiga och absolut "goda" människor lida av olika skäl? Varför?
Människan skapades väl som god? Varför då detta lidande? Är det så att vi syndat och smutskastat Gud? Använt hans namn i kraftuttryck och i opassande meningar? Har vi handlat fel? Ska detta då föreställa skärselden?
Läskigt...
Kan det vara så att mänskligheten bestraffas för Adam och Evas naiva handling då de åt av den förbjudna frukten?
Ännu läskigare...
Jag tror inte på Gud - nej det gör jag inte. I alla fall inte så länge motsatsen bevisats, d.v.s. hans existens har bevisats.
Tack för att du läste, det kommer fler funderingar. Var så säker.
